Varför väljer jag alltid dom svåraste vägarna? Både på promenader och i livet! Nyss inkommen från en 20 minuters "promenad" i djupsnö. Jag vet inte, jag har svårt att se förtjusningen med snö.. Det är kallt, blött och vidrigt att få i nacken..inanför jackan..tröjan..ner på ryggen.. Nä, vintern är endast fin att beskåda från tex köksfönstret. Möjligvis att jag kan erkänna att en galopp på en underbar hästrygg genom mjuk snö..en riktigt snabb skoter.. eller en busdag med mattor och snowracer kan roa mig en aning. Men jag hatar vintern!! Jag gör verkligen det!
Just nu saknar jag energi, en kram och lydiga barn...
